HRF Intresseförening Överkänslighet för ljud, ÖFL i Stockholms Län

Vad är ljudöverkänslighet?

Ljudöverkänslighet kallas också för ÖFL.
ÖFL betyder: överkänslighet för ljud och är ett samlingsnamn för alla typer av ljudöverkänslighet.
ÖFL är när helt vardagliga ljud orsakar obehag eller smärta, t.ex. porslinsskrammel, pappersprassel, barnskrik, gälla röster, hammarslag, borrmaskin, dova fläktljud m.fl.
Man kan ha olika problem med olika sorters ljud. En del är känsliga för alla ljud (detta kallas hyperacusis). Den som är ljudöverkänslig har ofta även tinnitus.

Vad orsakar ljudöverkänslighet?

Man kan ha blivit utsatt för ett s.k. ljudtrauma, en enstaka händelse som ljudknall från en detonation, gevärsskott nära öronen, exploderande fyrverkeripjäs m.fl. Det kan också uppstå efter en tidsmässigt längre exponering som t.ex. discobesök eller rockkonsert.
Personer inom vissa yrken är särskilt utsatta, t.ex. dagispersonal, lärare, musiker, byggnadsarbetare m.m.
Om man som barn har haft problem med återkommande öroninflammationer kan det orsaka ljudöverkänslighet, antingen redan som barn eller senare i vuxen ålder.

Andra orsaker kan vara:
- Funktionsfel eller sjukdomar i örat (öronen) t.ex. otoskleros.
- Skallskada, whiplash.
- Mediciner, droger.
- Käkledsproblem, spänningar.
- Skador orsakade av operation i örat (öronen).
- Borelia.
- Menieres sjukdom.
- Autism

Stress och överansträngning är ofta en bidragande orsak och kan t.o.m. vara den enda orsaken.

Vart ska jag vända mig?

I första hand till hörselvården i det egna landstinget för utredning, diagnos och eventuell behandling.

Vilka behandlingsmetoder finns och hjälper de?

Det finns idag inga mediciner eller operativa ingrepp som gör att man blir besvärsfri. Det finns dock exempel på personer som efter en tid blivit i stort sett besvärsfria.
För oss andra gäller att man kan uppnå väsentlig lindring.

Vid akuta problem ska man använda hörselskydd och vila öronen så mycket som möjligt. På läkares inrådan kan det också vara nödvändigt att använda sömnmedel och/eller antidepressiva medel. Finns öronsjukdom eller spänningar ska dessa behandlas.

Vid långsiktig behandling gäller att man uppmärksammar och skyddar sig mot starka ljud. Det är ofta bra att ”vila” öronen. Överskydda inte öronen genom att ständigt bära hörselskydd! Det finns då risk för att man blir ännu mer ljudöverkänslig, tillfälligt eller permanent.

TRT betyder tinnitus retraining therapy och är en behandlingsmetod som används vid behandling av tinnitus. Det har visat sig att metoden också är verksam vid ljudöverkänslighet. Metoden består av flera delar. Den huvudsakliga delen är användning av ljudstimulator. Det innebär att öronen stimuleras med ett ”vitt” brus. Detta brus innehåller fragment av alla ljudfrekvenser. Det betyder att bruset innehåller även de frekvenser som man är känslig för. Meningen här är att örat (öronen) tränas att tåla de ljud som man är känslig för. Apparaten är oftast en bakom-örat-apparat. Brusljudet ställs in på en lagom nivå (man justerar själv). Träningen får bäst effekt om man tränar flera timmar per dag.

KBT betyder kognitiv beteendeterapi och används vid psykiatriska problem t.ex. stress, ångest, sömnproblem, alkohol- drogmissbruk, ätstörningar, fobier, hypokondri m.m.
Metoden kan vara verksam även vid ljudöverkänslighet. Helt kort innebär metoden samtal och grundlig information om ljudöverkänslighet. Man strävar gradvis till att ändra beteendet och tankesättet mer än att förstå och hitta grunden till problemet.

Bettskena kan ibland hjälpa om man har bettfel , käkledsproblem eller spänningar.

Finns alternativa behandlingsmetoder?

De vanligaste alternativa metoderna är akupunktur, avslappningsövningar, sjukgymnastik, Qi Gong, yoga eller meditation. Dessa hjälper inte alla men kan ibland ha effekt. Det finns en mängd andra alternativ som också kan vara bra men se upp för oseriösa och halvseriösa metoder vars huvudsakliga syfte är att tjäna pengar. Är Du osäker, kontakta gärna ÖFL-föreningen!

Finns det några mediciner som hjälper?

Tyvärr finns idag inga mediciner eller medel som är verksamma mot ÖFL.

Påverkas ÖFL av vilka mediciner man tar?

Man bör undvika:

• Acetylsalicylsyra-preparat typ Magnecyl (m.fl.)
• Malariamedicin – Klorochinfosfat och Kinin
• Alkohol

Detta gäller inte generellt för alla ljudöverkänsliga.

Vad kan man göra för att må så bra som möjligt?

Det är viktigt att må bra. Det gör att man kan bearbeta sitt problem på ett konstruktivt och bra sätt. Gör något som är intressant, stimulerande och lustfyllt. Man kan också prova det som sagts under ”alternativa behandlingsmetoder” ovan.
Det är också mycket bra att skaffa sig kunskap om sitt funktionshinder. Man får då en insikt om sitt problem och kan då bättre hantera situationen.

En annan möjlighet som vi i ÖFL-föreningen gärna vill framhålla är att bli medlem. Man får då mycket information om ljudöverkänslighet. T.ex. genom de tidningar som man får. Det är Auris (8 nr. per år) och Distriktsnytt (5 nr. per år). Vi arrangerar föreläsningar och seminarier. Som medlem kommer man i kontakt med andra ljudöverkänsliga och kan då utbyta erfarenheter och få stöd och hjälp.

Vill du bli medlem, kontakta då kansliet tel. 08-702 3050
eller skriv ett mail till; kansli (at) hrf-sthlmsdistrikt.se

Stockholm 2005-08-22
Uppdaterad: 2006-08-22