HRF HYVis har ett samarbete med yrkesverksamma i HRF-distrikten i Dalarna och Gävleborg där hörselskadade i yrkesverksam ålder träffas. Träffarna hålls en helg/år på en folkhögskola i något av länen. Innehållet i helgen är av olika slag – men bygger främst på vad föregående års deltagare framfört i utvärderingen.

- 2011 –

Hörselgemenskapshelg i Gysinge

Hyvis och PRO*??? Hur hänger det ihop? Ja, alla ska vi ju den vägen vandra kan man tycka.
Vandra var det ju inte tal om med tanke på distansen från Stockholm, men Ulko som alltsom oftast är full av idéer tyckte att vi efter Uppsala skulle ta av och i lugn mak färdas utefter ”Minnenas väg” istället för att gasa på i ett antal knyck på motorvägen. Alltså inleddes vår helg som skulle handla om själ och kropp i harmoni, med denna uppvärmning längs denna väg som bjöd på vackra vyer, historiskt intressanta platser samt en och annan ko. Slutligen kom vi till Gysinge folkhögskola som ligger fantastiskt vackert i gammal bruksmiljö vid Dalälvens dramatiska vattenflöde.
Vi, Hyvisfolket, Dalarna och sist men inte minst Gävleborgs yrkesverksamma som även hade bjudit in oss till denna helg 26-28 aug, samlades för att bli välkomnade av en av lärarna som berättade om platsen och omgivningarna. Slutligen var vi ivriga att komma iväg för att upptäcka allt som han berättat om så vi snörde på oss våra ”foträta” och lovade att inte berätta för någon vid hemkomsten att det fanns mygg här …hmmm. Vi blev bjudna på fantastiska scenerier med solen på väg ner i älvens forsande vattenvirvlar.
På lördagen kom Kerstin Linde från HRF och informerade om arbetet inom förbundet och sa att medlemsantalet totalt sjunkit de senaste 10 åren, men att antalet yrkesverksamma medlemmar har ökat, vilket är glädjande för oss som arbetar med yrkesverksamma.
Föreläsaren Angelica Rasmusson driver ett eget företag som heter ”Själarum”. Hon berättade med stor entusiasm om vikten av bl a vatten. Många sjukdomstillstånd eller diffusa besvär med t ex värk i kroppen kan härledas till att kroppen är översyrad pga felaktig kosthållning med för mycket socker och tillsatser i maten. För att få balans måste man öka intaget av basisk föda som t ex grönsaker och frukt. Därtill vatten… bara vanligt vatten… Angelica återberättade en historia om en läkare som arbetade på ett fängelse i Indien. Fängelset var överbefolkat och misären total. Många fångar dog under vistelsen och läkaren stod handfallen för vad kunde han göra utan läkemedel o dyl. Det enda han hade tillgång till var vatten. Så han ”medicinerade” fångarna med vatten och flera sjukdomar kunde ofta självläka tack var intaget av vatten.
Mycket intressant tyckte vi som lyssnat på denna fängslande berättelse. Flera av oss blev så inspirerade att vattenkarafferna och plastmuggarna fylldes på i ett under resten av helgen. Flera var dock besvikna över att det inte fanns utrymme till avslappningsövningar och massage.
Under dagen fanns också flera firmor med som utställare där vi kunde spana in olika hörselhjälpmedel.
På lördagskvällen blev det dans till ”Isse´s” one man band och vi dansade så det rök om fotsulorna. Han spelade och sjöng gamla godingar men tyvärr så var de dansanta herrarna få.  Två vänliga värdinnor såg till att vätskebalansen höll i sig medelst lämplig dryck, dock inte så mycket vatten denna kväll.
På söndagen informerade Veronica Thapper från HRF valberedning om deras arbete inför kongressen 2012. T ex vilka kriterier de tittar på såsom ålder, geografisk spridning etc för att få en så bra sammansättning som möjligt av förbundsstyrelsen.
Intensiva diskussioner i grupp med medlemmar från de olika länen resulterade i flera intressanta uppslag gällande förändrings/förbättringsarbeten inom hörselområdet på alla plan. Dessa kunde även ligga till grund till motioner inför HRF´s kongress 2012. Helgen avslutades med en överraskning, Pia Möller-Andersson från Torsåker framförde ett revynummer, så att även skrattmusklerna fick sin motion.
Varje morgon tog en av deltagarna en simtur och det var inte utan att man blev lite avundsjuk när man såg honom simma med lugna simtag där ute i älven. Tur att man inte hade baddräkt med sig så man blev tvungen att ”upp till bevis”!
Stort tack till Gävleborgarna som ordnat en minnesvärd helg.
Ulla T, Evelynn W

(*förklaring: Gysinge folkhögskola är en skola för alla även om PRO är huvudman)

 

- 2010 –

Lyckad kurshelg på Lidingö

Ett 65-tal förväntansfulla deltagare i yrkesverksam ålder från Dalarna, Gävleborgs län samt Stockholms län intog helgen den 8-9 maj på Lidingö Folkhögskola. Där välkomnades vi av en ”röstlös” Ulla Sand så man undrade hur det skulle gå. Men Ubah Robleh tog genast över röstskapet och så drog allt igång.
  Inger Tillberg, hörselvårdskonsulent på Rosenlunds hörsel- och balansklinik, startade helgen, dock med en rejäl försening då bussdeltagarna från Gävleborg och några från Dalarna blev försenade. Hon berättade om hur den fördjupade hörselrehabiliteringen går till på Rosenlund. Under en eller två veckors rehabilitering får gruppen hörselskadade information från hela teamet såsom, läkare, kurator, psykolog, teknisk ingenjör, audionom, pedagog. Syftet är att man som hörselskadad ska klara sin livssituation bättre.
Nästa föreläsare var Lillegun Holmberg, Hörselkonsult AB, som berättade om hur man kan få hjälp med tekniska hjälpmedel på arbetsplatsen. Att hon tillsammans med den hörselskadade ser över arbetsplatsen för att se vad som behövs och satt man sedan kan prova vad som fungerar bäst. Bidrag för konsultens utredning samt hjälpmedlet söks från Försäkringskassan.
Efter en god lunch var det dags för Carolina Lunde från Försäkringskassan. Hon berättade om vilka regler som gäller idag bl a om hur många dagar de olika perioderna med sjukersättning innebär. Försäkringskassan blev ganska hårt ansatt av flera upprörda deltagare. Trots detta lyckades hon på ett professionellt sätt ”ro skutan i land”.
Lättare hade då Nancy Böling från Arbetsförmedlingen rehab som stod näst på tur och berättade om hur de arbetar. Meningen är att man som hörselskadad ska få hjälp av dem. De åker till många arbetsförmedlingar och informerar om hörselskadade och vilka behov
de har. När man ber om deras hjälp ska det ta max 14 dagar att få hjälpen. Nancy berättade med genuin värme och förståelse för vår funktionsnedsättning om ”broarna” mellan Fk och AF och hur ett överlämnande ska gå till. Samt ev återlämnande om ”kunden” inte kan arbeta alls.
Kvällen avslutades med middag och mat som dock inte föll alla i smaken. Därefter blev det en uppvisning av HYVIS Stirrup linedancers och det blev mycket uppskattat. Vi andra fick lära oss några danser av instruktören Eva Svanström och svettas lite.
Söndagen började med frukost och utcheckning från rummen. Förste föreläsare blev Ann-Christine Falk som jobbar som lärare på Lidingö folkhögskola. Hon berättade om sin egen hörselskada och hur hon har upplevt den, både på personligt plan och hur det påverkat henne i arbetet. Det var många av oss som uppskattade detta och många kände igen sig själva i det hon berättade.
Därefter blev det Bosse Andersson tur att prata. Han berättade om sin egen dövhet och vad som hände när han blev döv. En plötslig total hörselförlust med dånande tinnitus på köpet ändrade hans livssituation helt. Men ur detta öde föddes ganska snabbt tanken på hur han kunde använda sig av denna nya erfarenhet i sitt författarskap. Han beskrev sitt skrivande vilket resulterade i böcker som man genast fick lust att läsa, om funktionshinder, utanförskap, vägar till inre styrka osv samt sist men inte minst en underbar insiktsfull humor som genomsyrar allt. Mycket tänkvärt för oss alla som ibland upplever tillvaron som alltför arbetsam.
Ubah Robleh fortsatte och berättade om vad som hänt sedan HYViS Arvsfondsprojektprojekt ”Hörselskadade med invandrarbakgrund – bli delaktig!” tagit slut och vad som händer just nu.
Jan Lamby avslutade föreläsningsdelen med att berätta om Europeiska hörselorganisationen EFHOH där han är generalsekreterare. Han berättade om vad det gör och gjort. Dessutom nämnde han kampanjen ”Befria samtalet” som HRF Riksförbund driver just nu.
Ulla, Anita och Karl-Göte avslutade träffen med att diskutera kring vad vi vill göra i fortsättningen och på nästa träff.
En mycket intressant helg led mot sitt slut. Arbetsgruppen har gjort ett fantastiskt arbete med alla förberedelser. Programmet gick som på räls (snabbspår). Nu ser vi fram emot att besöka Gävleborg län nästa år. Ett mycket bra koncept att träffas på över länsgränserna och utbyta erfarenheter och bli lite klokare, kanske.
Anne-Marie P & Ulla T

- 2009 –

Dalahelgen

Från HYViS var det 22 personer som anmält sig till den Dala-helg vi tillsammans med HRF Dalarna och HRF Gävleborg skulle genomföra 21-22 mars på Brunnsviks folkhögskola utanför Ludvika. Tre av de 22 kom från Sundsvall och en från Västerås – så vi var en ”brokig skara”. Eftersom 2 inte kom till mötesplatsen tidigt lördag morgon blev vi till sist 20 ”HYViS”ar som i bilar och en buss som
färdades mer eller mindre tillsammans till södra Dalarna.
Väl på plats var vi ett 70-tal hörselskadade deltagare i yrkesverksam ålder som strålade samman för att ta del av intressanta föreläsare men också ta del av de utställare som fanns med under helgen och visade på allehanda hörselhjälpmedel. Sist men inte minst var det trevligt att träffa så många trevliga hörselskadade personer från när och fjärran!
På lördagskvällen var det Bergslagsafton med god mat och underhållning av trubaduren Roger Zakrisson från Mora som underhöll med både prat, sång och musik. Och allt via slinga och skrivtolkning! För de flesta blev det sänggående när Roger sjungit färdigt – vi hade nästan alla varit uppe i ottan och dessutom varit aktiva lyssnare större delen av dagen – och nu var de flesta mycket trötta.

Att höra till – om hörselskadades psykosociala arbetsmiljö
Berth Danermark, professor, Institutet för handikappvetenskap, Örebro universitet
Syftet med föreläsningen var att diskutera vad samtal är, att gå igenom kommunikation och problem under samtal, ge förslag på hur man kan förbättra samtalet.
Kan man inte följa ett samtal kan det bli svårt psykosocialt, och det gäller inte bara hörselskadade. För personer med hörselnedsättning kan man se markant mer fysiska problem som t ex problem med rygg och nacke.
Ett samtal innebär att bli bekräftad, i boken ”Att höra (till)” handlar det om det talade samtalet – inte tecken etc. När samtalet inte funkar försvinner många detaljer. Hur vet man när man kan komma in i samtalet – när den andre är på väg att avsluta…. detta lär man sig att ”känna av” från födseln. Genom samspel med andra får man sin egen identitet.
Interaktionens syfte
- att etablera och upprätthålla sociala band
- genom sociala banden får vi vår identitet

Negativa kedjan
Brister i kommunikationen ? hotade sociala band ? identitet i kris ? negativa känslor.
Att samtala – dialogperspektiv
- sekvens
- handlingsrelaterat
- gemensamt meningsskapande
- symmetri/assymmetri (inte bara jag eller den andre som fördelar ansvar)
- metaspråk (hur man säger)

När man inte hör och säger ”Va?” irriterar det, särskilt om det kommer flera gånger, och bryter samtalsflödet. ”Ursäkta?” är något bättre. Men bättre är att använda något av det man hört innan och ställa frågan utifrån det. Det är viktigt att hålla igång samtalet.
Avslutande av inlägg – att personen sänker rösten en aning, längre mellan orden – registreras omedvetet av den andre som då kan komma med ett inlägg i samtalet. Detta kan vara ett problem för den hörselskadade som inte tillräckligt snabbt uppfattar detta – och någon annan hinner före i samtalet. Den hörselskadade kanske behöver ”fundera” på vad den andre sagt – och då blir man efter i samtalet.
Effekter för den hörselskadade:
Oro
Reducerad tillfredsställelse
Svårt göra sig själv rättvisa
Svårt att upprätthålla vanliga aktiviteter
Reducerad kvalitet i sociala relationer
Isolering i familjen
Förlust av nära relationer
Hot mot integriteten
Negativ självbild
Identitetskris
Pinsamheter, skuld, skam

Positiva erfarenheter:
- andras omtanke
- bemästrande

Vad kan man då göra?
Praktiska tips, t ex foldrar från HRF
Ge akt på meningsskapandet
Fördela arbetet solidariskt
Hitta rätt balans
Ta ansvar
Utveckla reparationsstrategier
Tydlig turtagning

Forskningsstudie av personer med hörselnedsättning
En forskargrupp på Högskolan i Gävle undersöker hur kontorsbuller påverkar människor genom att låta deltagare arbeta med olika typer av minnes- och problemlösningsuppgifter. Personer med hörselnedsättning är många gånger är en bortglömd grupp på arbetsplatser så man har valt att inrikta studien på hur olika ljudförhållanden påverkar personer som har en hörselnedsättning.
Yrkesverksamma personer som har en hörselnedsättning söks som är intresserade av att delta vid tre tillfällen under våren eller sommaren. Första tillfället är en träningsomgång. Varje person deltar sedan vid 2 tillfällen, en gång under rimligt bra ljudförhållanden och en gång under sämre ljudförhållanden. Undersökningen genomförs i ett laboratorium på Högskolan i Gävle. Mängden stresshormon kan komma att mätas i saliv och urin.

Information om arbetsförmedlingen och försäkringskassan
Tyvärr fick vi besked om att ingen kunde komma från af och fk för att berätta om det som är aktuellt för oss hörselskadade. Det visade sig att de inte fick tillåtelse att delta på helgtid på grund av sparskäl. Hela mötet beslöt på söndagen att markera i ett uttalande att vi var mycket besvikna. Vi har förståelse för eventuella sparskäl men att gruppen på ca 70 deltagare sett fram mot aktuell information från båda instanserna då det händer så mycket inom arbetsmarknadsområdet och försäkringsområdet. I vår grupp finns många deltagare
som i dag har mer eller mindre svårigheter som är hörselrelaterade som rör arbetsmarknaden och försäkringskassan.

Andreas Stjärnström, ombudsman på HRF, föreläste kring HRFs årsrapport 2008. Den innehåller mycket fakta som faktiskt också används av både myndigheter och andra instanser i samhället. Innehållet bygger på HRFs egna undersökningar samt fakta och statistik från Statistiska centralbyrån (SCB), hörselvården, myndigheter, hjälpmedelsleverantörer m fl.
Över en miljon har svårt att höra i samtal med andra, hälften av dessa är i yrkesverksam ålder. Majoriteten har inte varit i kontakt med hörselvården, och många har negativa attityder till hörselskadan. 64 procent talar inte om sin hörselskada på jobbet.
Hörselskadades attityder till sin egen hörselnedsättning är ofta en spegelbild av de attityder som finns runt om i samhället. En vanlig uppfattning är att en hörselnedsättning inte är så farlig och att man klarar sig ganska bra utan åtgärder och hjälpmedel.

Övergripande info om af och fk
Andreas informerade också övergripande om arbetsförmedlingens och försäkringskassans verksamhet när det gäller oss hörselskadade.
När det gäller samhällets ansvar för stöd till hörselskadade så är arbetsförmedlingens uppdrag genom förordning om särskilda insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga. Målgrupper är personer med funktionshinder som har nedsatt arbetsförmåga och dessutom är nyanställda (upp till 12 månader), företagare eller fri yrkesutövare, anställda med lönebidrag, personer i arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Särskilda insatser för personer med funktionshinder kan t ex vara stöd till hjälpmedel på arbetsplatsen, lönebidrag, kostnad för tolk, stöd till personligt biträde.
Försäkringskassans uppdrag regleras genom förordning om ersättning frånsjukförsäkringen enligt lagen om allmän försäkring i form av bidrag till arbetshjälpmedel.
Stöd till bidrag för arbetshjälpmedel ges till arbetsgivaren eller individen och maxbeloppet är 50 000 kr (om inte synnerliga skäl finns). Den som fått bidrag till hjälpmedlet äger det. Man beviljar hjälpmedel upp till 65 år.
Ca 900 hörselskadade har fått stöd till hjälpmedel eller anpassning av arbetsplatsen. Ca 200 personer har fått stöd för utredning. 25% av ansökningarna får avslag, för hörselskadade gäller det uteslutande hörapparater.

På gång i HRF
Andreas Stjärnström informerade också om det intressepolitiska arbete som sker inom Hörselskadades riksförbund. Han gav en snabb överblick om hur beslut tas inom organisationen och dels vilka ombudsmän som finns på förbundskansliet och vilka områden de ansvarar för.
I september drar Ljudmiljökampanjen igång där syftet är bättre ljudmiljö, kampanjen ska avslutas i december 2010. En ny årsrapport kommer preliminärt i september och en kampanjwebb kommer att skapas. Man ska åka på turné landet runt under kampanjen och lyfta de aktuella frågor som hör till kampanjen.
Aktuella frågor riksförbundet jobbar med just nu är hörselvården i förändring (Skåne, Stockholm t ex), projekt Kommunikationscentral, tolkfrågor, tillgänglighet, juridisk rådgivning, arbetsgrupp kring menière, arbetsgrupp kring skolfrågor. Hörsellinjen ger information och praktiska råd och tips vart man kan vända sig. Vanliga frågor på Hörsellinjen är tinnitus, hitta rätt i vården, hörapparater och hörselteknik, hörselnedsättning, arbetsliv och försäkring, ljudmiljö mm. Över 60% av de 15 000 som kontaktat hörsellinjen är under 65 år och över 80% är inte medlemmar i HRF.

Juridiskt stöd för medlemmar
Om man har problem kan man som HRF-medlem vända sig till Hörsellinjen som ger grundläggande information, och om fördjupad rådgivning behövs förmedlar de lämplig kontakt. HRF har genom avtal knutit till sig juridisk specialkompetens inom Försäkringskassans område.
Så här kan man kontakta Hörsellinjen: 0771-888 000, txt via HRF växel 08-457 55 00, www.horsellinjen.se, horsellinjen@hrf.se